De värker, överallt!
Det stämmer, jag känner mig som en riktig gnällspik som gnäller över allt. Men ALLT händer mig typ nu. Kroppen värker, huvudet är fullt av snor och äcklig hosta. Men det värsta är väl att kroppen vill inte samma som jag och medicin äter jag inte förrän jag har så ont att tårarna kommer. Jag fick be Samuel hämta en alvedon igår när jag försökte ligga i soffan. Hela kroppen låste sig och hur jag än försökte vrida mig så skrek jag inombords. När jag äntligen tagit mig upp ur soffan så gick jag raka spåret in i duschen och där stod jag tills kroppen kändes något mjukare. Sen var de dax för sängen, äntligen!
Jag vrider å vänder på mig hela nätterna, ibland gör de så ont att ja vaknar upp å gråter av smärtan. Som tur är kan jag somna om direkt och jag hoppas att min älskling som jag delar säng med får sova. Han stiger upp och åker iväg på jobbet före 4 på morgonen och då har jag 2 timmar till jag får sova. Jag hoppas att du står ut med mig Samuel..! Jag HOPPAS verkligen att jag slipper jobba efter februari, havandeskapspenningen är beviljad from 28:e feb. Hoppas bara att någon kan ta över innan bebis ska ut och innan jag har slitit sönder hela kroppen!

Nä, nu ska jag dricka lite te så att jag kanske kan börja prata idag. Rätt bra att ha en röst när man jobbar här, folk har knappt hört vad jag har sagt nu på morgonen. Ha en bra morgon allihopa!

Puss å hej, Samuel, jag älskar dig!