Jag möter väldigt många människor som har åsikter om mig och mitt liv. Många av er tycker att det här med sockerberoende är en bluff, andra tycker att det inte är så farligt som jag beskriver. Många av er skulle till och med kunna bjuda på middag och lägga i socker bara för att se hur jag reagerar. Bjud inte mig på middag om du hade tänkt förstöra för mig, jag är inte intresserad att falla tillbaka i sockerträsket som jag kämpar mot varje dag! Jag blir förvånad, rädd och förbannad över era idiotiska ”planer”. Skulle ni på fullaste allvar hälla i alkohol i en nykter alkoholist mat och dryck? Är ni så fasansfullt jävla obegåvade?!
Säg inte att man inte kan jämföra alkohol och socker för det kan man. Det är väldigt svårt att UNDVIKA socker ska ni veta, alkohol finns inte i ALL mat men socker finns nästan överallt. Läs på innehållsförteckningarna i kylskåpet, skafferier och frysen så ska ni få de. Det är inte så lätt som ni tror och demonen i oss sockerberoende är samma demon som i en alkohol beroende person. Tänk på de nästa gång ni dömer någon och tycker att ”lite socker kan du väl tåla/äta”.

Detta med att utesluta vissa saker ur min kost är MITT val. Jag har aldrig tvingat någon att göra som jag, däremot kan jag ge tips och råd. Jag erkände till slut att jag inte tål socker och har beslutat mig för att ”nyktra till” när det gäller socker. Det är mycket sorg, väldigt mycket ska ni veta och jag sörjer varje dag. Det är ingen dans på rosor och kampen pågår dagligen. Att alltid behöva vara på sin vakt och fråga hela tiden är inte så himla enkelt som ni tror. Jag vill detta, mer än ni kan tro.

sockernej

/Fru Pallin Sjöberg