Igår kom dagen då Kasper äntligen skulle få ha sitt kalas. Tyvärr föll det bort väldigt många p.g.a sjukdom. Som jag och en av mammorna diskuterade så är September en väldigt svår månad att ha kalas i, det är väldigt sällan alla som man bjudit kan komma just p.g.a sjukdom. Hur som helst var det ett lyckat kalas, barnen fick springa fritt och sedan tog vi paus för fika innan de fick springa av sig igen. Mot slutet märkte man hur trötta de va och då avrundade vi med godispåsutdelning.
När alla barn hade åkt började vi att städa och göra i ordning för att åka hem från idrottshallen. Allt gick så fort men trots de var det intensiva timmar med mycket stoj. Jag var alldeles slut när vi kom hem. Jag är otroligt tacksam över att både Samuel och Stefan ställde upp och hjälpte till.

Efter kalaset åkte vi hem och barnen började bygga med lego för att sedan byta till att måla med vattenfärg. När målningarna stod på tork fixade mannen i huset middag medan vi andra byggde lego och dansade. När middagen var intagen bestämde vi oss för att köra lite bil. Vi satte barnen i bilen och de fick ta på sig hörlurarna, jag startade filmen och sedan åkte vi iväg. Det var så skönt och behövligt att få åka bil och bara ha det lugnt.
Efter några mil tog jag upp telefonen och skulle fotografera, jag knäppte några kort och fortsatte att hålla upp telefonen när Samuel skriker ”Ta kort, ta kort på älgen, det är två älgar, två tjurar, ta kort”. Jag tryckte och tryckte och insåg därefter att det syntes i alla fall två mörka klumpar på korten. Vi var en bra bit ifrån dem och ni alla vet ju hur en mobilkamera är.

  
När vi kom hem la jag Liam direkt, han hade somnat i bilen och Kasper fick kvällsfika innan även han fick gå i säng. Jag och Samuel passade på att göra lite hushållssysslor innan vi satte oss ner i soffan och kvällsmyste innan läggdags.
Min tanke var att stiga upp och kolla på månen i natt men jag var för trött, alldeles för trött så det får vänta till nästa gång.

I morse fick jag stiga upp själv och göra mig i ordning innan jag väckte min man för lite morgonmys. Kasper kom strax därpå så vi blev ännu mer mys och innan jag åkte kom Liam upp och myste med oss. Jag älskar verkligen mornar då jag får mysa med min familj. Trots ryggvärk så kändes det bra när jag landade på jobbet. Nog för att det hade varit mysigt att få vara kvar i soffan med de andra men nu var det dags för mig att få lite ”egentid” på jobbet. Här sitter jag nu i total tystnad och njuter. Jag har haft in flera kunder på morgonen och det har varit så trevligt att få prata med vuxna människor, haha!

I helgen fick jag ett märkligt meddelande, en anklagelse som jag besvarade på mitt ilskna sätt. Inom loppet av några minuter hade anklagelsen blivit utredd och både denne som skickat och jag var vänner igen. Jag insåg där och då att det finns många som inte värdesätter min vänskap och de som sprider falska rykten om mig. Jag hade inte längre tänkt befatta mig med såna människor hur nära de än har stått mig. Det är deras förlust och jag är less på att bli indragen i deras drama. Det finns alldeles för många människor där ute som ser till sig själva och skiter i andra.
Att bli sviken och anklagad på falska grunder är något som jag avskyr, men vissa människor har ingen skam i kroppen. Jag är less, på riktigt..

/Fru Pallin Sjöberg