Det är ingen dans på rosor varje sekund av ens liv. Idag började barnen med mys som sedan ersattes med världskrig. Vi klädde på oss och tog en promenad till affären med min goda vän Malin. Promenaden innehöll mjuka ord, hårda ord, gråt och skrik. När vi kom hem fick barnen lunch och sedan fick de leka, dock hade volymen fastnat på MAX men efter ett tag sänktes volymen och jag frågade Kasper om han ville baka med mig. Vi slängde ihop en pepparkakskladdkaka och sedan fick båda barnen slicka vispar och skålar.

Kaspers pappa kom på besök medan kakan var i ungen så vi gjorde lite kaffe och bjöd honom på kakan när den var klar. Sedan ville barnen ha en leverpastejmacka var. När vi hade fikat åkte Stefan vidare medan jag och barnen städade ihop leksaker, dammsög och nu sitter vi och myser i soffan. Bastun är startad och vi inväntar Samuel som ska få basta med kottarna.

  
Jag älskar verkligen att ha helg med barnen, dagarna är som ett ojämnt blodsocker men ack så mycke kärlek vi ger varandra. Snart är vi ännu fler och våra hjärtan växer för varje dag som går.

/Fru Pallin Sjöberg