Äntligen hemma

Hej allihopa!

Jag testade att blogga på nouw ett tag och i början var det kul men tillslut började jag längta hem. Det är ju liksom här jag hör hemma!

Nu är det nytt år jag jag känner mig så taggad! Jag har under några veckor läst massor av böcker, artiklar osv för att hitta tillbaka mig mig själv och min kunskap.

Jag är trött på min storlek, vikt, utseende och framför allt mitt mående. Nu är det dags att ta itu med problemen. Allt hänger liksom ihop! Jag har smygstartat redan idag för att dra igång ordentligt när vi tömt kylskåpet på all julmat 🤣

Tanken här framöver är att fokusera på maten, det är ändå 80%. Eftersom jag fått fel i mina fötter tänker jag ta det väldigt försiktigt med träning. En sak i taget liksom!

Idag har det faktiskt gått riktigt bra! Jag känner att jag haft kontroll från morgon till kväll. Det finns kokta ägg i kylen och färdiga biffar i frysen, i morgon åker de fram och kommer att få ligga i kylen. Jag måste ha bra nödmat lättillgängligt första tiden!

Det har slunkit ner en hel del godis och annat skräp under de senaste månaderna. Det är inget jag är stolt över men jag sörjer inte heller, jag har konstigt nog haft bättre koll än någonsin och kunnat kontrollera det.

Men, nu är det nya tider! Låt oss gå mot ett friskare och lättare 2018 💖

/t0kliten

Vår dotter

Den 28/8 lämnade vi barnen på dagis och åkte sedan till Lycksele för inläggning på BB. Vi träffade narkosläkaren och sedan fick vi bege oss ut på stan för att göra ärenden och käka middag tillsammans. Vi hade inte så många ärenden så vi körde mest bil och sedan åt vi middag på Laponia.

När vi kom tillbaka på BB så fick vi kolla CTG och sedan hade vi samtal med läkaren som skulle operera. Innan vi la oss gjorde jag den obligatoriska dubbelduschen. Jag har aldrig varit så rädd inför en operation någonsin som jag var den här gången. Jag sov sjukt dåligt den natten, dels för att jag hade ont, att barnen inte var där och sedan för att jag var orolig för operationen.

På morgonen duschade jag igen och satte på mig operationskläderna. BM kom in och bäddade sängen, satte nålen och kateter och sedan rullade vi ner på operation. Väl nere på operation släppte mycket och jag kände mig oerhört trygg med personalen som skulle jobba med oss. Allt gick bra tills ryggbedövningen skulle läggas, de misslyckades två gånger och jag hade sån panik i kroppen, tårarna sprutade och jag ville bara svimma. Tredje gången gilt och det funkade, bedövningen tog jättebra!

Operationen kunde nu börja. De tvättades och sedan var det dags. Hela tiden informerade den underbara narkossköterskan vad som hände och efter ett litet tag var hon ute, vår efterlängtade lilla prinsessa! De gick iväg med henne en liten stund och kom sedan tillbaka och höll henne så att jag fick se henne. När de gick för att göra alla tester hade jag otroligt fina människor runt mig som höll mig lugn och pratade med mig under hela operationen. När allt var klart meddelade operatören att allt gått bra och att de även steriliserade mig som jag bett om.

Jag rullades in på iva och fick ligga i ett eget rum och vänta på min man och vår dotter. Det tog väldigt länge innan de fick komma ner men när de väl kom så stannade de vid min sida hela tiden. Sent på eftermiddagen fick vi äntligen åka upp på bb och få go’fika och mysa.

Innan jag skulle sova kom vår barnmorska in så att jag fick ställa mig upp, gå runt lite så att hon fick byta underlägg i sängen. Det kändes riktigt bra att ställa sig upp och gå den här gången.

Natten gick rätt bra, jag fick medicin så att jag kunde sova och direkt jag tryckte på klockan fick jag medicin. Jag höll koll på klockan så att jag inte skulle trycka för tidigt.

Dagen efter operation togs katetern tidigt på morgonen och sedan fick jag medicin innan jag steg upp och gick på toa. Det har gått förvånansvärt bra den här gången. Jag har varit uppe lagom och inte stressat kroppen.

Nu idag har vi mest bara väntat på att få åka hem. Det är med blandade känslor som vi åkte hem. Bara vetskapen att vi aldrig mer ska tillbaka till dessa underbara människor som jobbar där är lite sorglig. På något sätt blir man lite som en familj, även fast vi skött oss själva till stor del. Hur dom helst skrev jag en lapp åt personalen och lämnade på rummet innan vi åkte. De är stjärnor hela högen och de har verkligen gjort vår upplevelse fantastisk! Jag har fått alla mina 4 barn där och vissa har varit med varenda barn, andra har tillkommit under de övriga.

Tack till er alla på Lycksele BB, ni är fantastiska !

Nu är vi äntligen på väg hem! Jag saknar mina barn så att det gör ont! Det kommer att bli många timmars mys när vi kommer hem!

/Fru Pallin Sjöberg