Äntligen kom dagen då största kotten kom hem. Han kom lagom till frukost i morse så dagen började fantastiskt! Jag känner mig hel när kottarna är hemma, utan dem är det så tomt. 

Här hemma är det full aktivitet. Samuel har målat bilen och jag har målat två fönster. Jag orkar inte så mycket just nu då jag verkar ha lätt för att få vätskebrist. Snart har jag lärt mig ;) Barnen leker både ute och inne hela dagarna, trots att de inte riktigt kommer överrens jämt fixar dem de rätt bra.

 

Liam: Lillebror rädd Kasper! Kasper: Kom här då Liam.

Detta är syskonkärlek!! Jag bara älskar att se dem finnas för varandra när det verkligen behövs. Det är faktiskt då det räknas.

/Fru Pallin Sjöberg