Lucia, kalas och massa sötsaker

Igår kväll var det luciafirande på Kaspers dagis(jag vet att det heter förskola). Supermysig stämning och fantastisk duktiga 5-åringar, de sjöng så fint och var så duktiga allihopa. Om inte sånt ger julkänsla så gör inget det! Efter att de hade sjungit så var det dags för fika. Kasper tog sig ett litet bord direkt och även lillebror. Vi vuxna satt som på golv och stolar runt dem. De bjuds på lussekatter, pepparkakor, saft, kaffe och te. Barnen fikade men jag stod över trots att de såg vääääldigt gott ut och luktade fantastiskt. Jag som är helt tokig i saffran fick verkligen anstränga mig, speciellt då Liam ville mata mig. Jag tackade snällt nej och Liam provade då att bjuda bort den till andra. Han verkade först inte så förtjust i den, just DÅ blev det ännu jobbigare! Jag brukade alltid äta upp de barnen inte åt upp förut. Man kan enkelt säga att jag håller på att bryta mönstret. Jag håller på att bryta ner mitt sockermonster, jippi!! Efter att barnen hade fått fika och lekt en stund var det dags att åka vidare. Jag, Samuel och Liam sa hejdå till Kasper och sedan åkte vi vidare till Stensund.

IMG_7759.JPG

Våran fina Elin, min lillebrors flickvän, fyllde 20 år! Hur har tiden kunnat gå så fort, jag minns den tjejen som typ 12-14 år, osäker och blyg. Det är inte samma flicka idag, hon har vuxit upp och blivit mer säker på sig själv och inte alls blyg. Hon har hittat sig ett jobb som passar henne som handen i handsken, barnen ÄLSKAR henne och jag är riktigt glad för hennes skull, grattis igen Elin!
I alla fall så bjöds det på go’fika i Stensund, min favorittårta! Jag dog lite när jag såg den! Jag hade förberett mig och tagit med egna ketobollar, det fick bli två ketobollar och lite grädde UTAN socker och kaffe på det. Jag var nöjd så, det har aldrig hänt mig förut! Kan ni förstå, jag har stått emot frestelsen två gånger på samma dag! Jag är sjukt stolt över mig själv.. Jag hade nästan förväntat mig att vakna upp ”bakis” idag av allt socker, men jag behövde inte det.

Vi hade en diskussion om socker när vi var i Stensund men jag kände mig rätt ensam på min sida. Jag anser verkligen inte att värden behöver socker, det skadar mest enligt mig. Jag vill helst inte att mina barn ska få i sig mängder med socker men det finns så många andra i min familj som ger dem socker. Dock så ser inte alla hur barnen blir, hur jobbigt det blir för dem att hålla ner ljudnivån, att dem inte kan vara stilla ens när de pinkar eller ska klä på sig. SÅNT ser jag men jag verkar vara ensam om det. Jag tänker absolut inte hänga ut någon eller några men vissa har mer begrepp än andra. Jag försöker ge mina barn mjölk eller vatten. Det är väldigt sällan jag ger dem juice, saft eller dricka för det gör andra så bra. Om jag fick önska något, bara en enda sak så var det att sockret skulle försvinna. Det skadar våra kroppar så fruktansvärt mycket. Det är den farligaste drogen enligt mig, den dödar likväl som andra droger. Det är inte lätt att bli fri från sitt sockerberoende och när man väl blivit det är det otroligt lätt att falla tillbaka!

Både igår och idag nu på morgonen så har jag fått höra hur duktig jag har varit. Att jag är duktig på att skriva, att jag peppar andra och att jag har blivit smal. Smalare än någonsin sen jag blev en ”tjockis” haha. Den människan som sa de nu på morgonen menade verkligen mer än väl och jag bara älskar när man är sig själv och säger så som man tänker. Det är nog MÅNGA av er som förstår vem den människan var för den är och har alltid varit likadant i sitt sätt att vara och uttrycka sig.

Jag vill i alla fall tacka er allihopa för det otroliga stödet och den peppningen jag får av er när ni kommer fram och berättar vad ni tycker. Det gör att jag verkligen orkar fortsätta med mitt skrivande och även min kamp mot sockret!

/-t0kliten