Igår var jag och minikotten hemma och även idag, febern vill inte riktigt ge sig. Jag fick tid till att läsa rätt mycket igår och det är otroligt intressant ämne. Liam brydde sig inte så mycket, han låg i soffan till och från. Vi hade några spontanbesök igår och en av våra besökare fick ett telefonsamtal från förskolan, febrigt barn var domen. Det är något som går nu och jag håller tummarna för att Kasper klarar sig.

Kasper kom äntligen hem igår och direkt han klev in genom dörren ropade han. Han hade gjort en otroligt fin present till mig. Min fina fina son, helt otroligt så duktig han blivit!  

 Jag hade en ledsam dag igår. Min man jobbade och jag visste att när han skulle komma hem var det dags att packa. Vi hjälptes åt att packa hans väska med kläder, mat osv. När klockan var 20:30 fick vi tid för oss själva, inte många minuter men jag fick ha honom mot mig i soffan innan vi gick och la oss. Jag fick ha hans armar runt mig tills jag somnade. I morse la han sig hos mig och tog min  hand medan vi kramades, pussades och sa Hejdå! 
 

Han är min stora kärlek här i livet, ingenting kan ändra på de!

/Fru Pallin Sjöberg