Ja, gott folk, idag är det den tredje Januari 2013.
Vem hade trott att jag skulle vara såhär glad och lycklig? Det går liksom inte att beskriva dessa känslor, är helt enkelt kvar i mitt lyckorus som denna underbara Samuel har fört mig till.
Igår kollade jag för skojsskull upp när vi började snacka med varandra och vad vi egentligen pratade om i början. Helt okomplicerade grejer till separationer. Jag sökte stöd och råd hos honom eftersom att jag visste att han hade gått igenom en separation där barn var inblandade. Det kändes bra att ha honom att prata med, han gav mig tips och idéer. Stanna kvar eller inte, de va min största fråga och som ni alla vet så flyttade jag och Stefan ifrån varandra i slutet av Januari 2012.
Tack vare Samuel höll jag mig flytande, jag kämpade för honom och hans eländiga liv och även mitt eget. Vi hade båda bekymmer på den tiden, på varsitt håll. Även fast det var tungt och tråkigt så höll vi kontakten, mer eller mindre. Det gick inte att ta miste om att vi tyckte om varandra fruktansvärt mycket! Ändå tog vi de korkade eller kloka beslutet att bryta med varandra. De gick bra, i 2 dagar, sedan hördes vi igen, lika ofta som förut. Några dagar efter det fixade jag chaufför en lördagnatt och åkte till Kriberg och hämtade Samuel. Han hade somnat sött i soffan när vi kom fram men när jag viskade och frågade om han skulle med hoppade han upp och följde med. Tanken var att skjutsa hem honom på söndagmorgon, men än har jag inte skjutsat hem honom till Kriberg. Detta var alltså den 22:a april 2012. Han är kvar än och jag vill aldrig att han ska flytta någon annanstans utan mig.
Jag har aldrig känt en sådan dragningskraft till någon som till honom, aldrig någonsin! Det var en helt ny grej! Killen fick mig lugn och lycklig redan från första dagen vi träffades! Även fast det inte ens har gått ett år så är jag gravid med vårat kärlekbarn, för tro mig, detta barn är gjort av kärlek och ännu mera kärlek! Vissa tycker att det är sjukt, tyck de om ni vill. Jag vet att jag mår bra av det här och även Samuel. Kan ni inte acceptera det har ni inget här att hämta. DEHÄR, DE ÄR KÄRLEK!
Egentligen ska vi väl tacka facebook och kaffe att vi är där vi är idag. Utan facebook hade vi nog inte haft kontakt och hade inte Samuel bjudit på kaffe den där kvällen som ja var förbi så hade vi inte träffats. Jag hade inte farit och hälsat på om ja inte fått min kopp kaffe. “En kopp kaffe kan leda till en livslång vänskap” I det här fallen är det mer än bara en livslång vänskap :)

Samuel Pallin, jag älskar dig så vansinnigt mycket att det inte går att beskriva! Det är dig jag vill spendera resten av mitt liv med! Saknar dig vaje sekund som du inte är här, jag fattar inte att jag kunde bli så här kär. Längtar tills efter klockan tolv i natt, för då vet jag att du håller om mig min skatt! Puss å kram, kör klokt hem, jag väntar alltid på dig!