Äntligen är mannen i mitt liv hemma!! Det pirrade i hel kroppen när jag såg bilen på gården. Jag stod och lagade middag när han äntligen steg in genom dörren. Han fick ställa ifrån sig matbacken och sedan hoppade jag på honom. Vi käkade med tända ljus och utan småkottar. De var på besök hos min mormor så vi fick lite tid för varandra, det behövdes! Som jag har saknat min man, ojojoj! 

När kottarna kom hem blev det massa mys och sedan dukade Kasper fram kvällsfika. Barnen fikade, jag och Samuel drack kaffe med kaffeost, lyxigt! Kasper lämnade bordet rätt fort och jag hittade honom sovandes i min säng strax därpå. Tror att det tar på att gå skola med allt vad de innebär. Båda kottarna sover och det är dags för oss att krypa ner i sängen. Jag kommer inte att släppa min man mer än 1 cm från kroppen innan jag somnar.

I morgon hoppas jag att febern tar slut och lämnar detta hus. Jag är less och nu behöver de inte drabba någon fler i familjen.

  
/Fru Pallin Sjöberg

Ja, hur mår jag idag då? Feber, hosta och snorig.. Proppar mig full med vitaminer, vätska och nyttig mat. Det kommer att bli bättre och jag önskar att i alla fall febern kunde försvinna så att man blir människa. Jag behöver verkligen vila men det är inte så lätt att kräva att en 2 1/2 åring ska vara tyst och stilla en hel dag. Liam är ändå otroligt lätt att ha hemma nu. Han har varit feberfri sen igårmorse men stackarn är inte matfrisk ännu. Hur lång tid efter feber brukar era barn matvägra?

Just nu ligger vi som två slakt i soffan och bara ligger. Det enda jag önskar är att min man kunde ta hand om mig, stryka mig i håret, pussa min panna och vara sådär mysig som bara han kan. 

  
/Fru Pallin Sjöberg