Idétorka och konsten att gå ur sig själv

Jag har verkligen haft idétorka ett tag. Jag vet inte vad jag ska skriva riktig och det är väl ett bevis på att jag är trött, less, orkeslös och superstressad. Det är mycket som händer runt omkring mig och ibland skulle jag bara vilja “ta semester” från mitt liv, bara en stund.. Jag har genom året lärt mig att i alltför jobbiga situationer, stiga ur min egen kropp och ställa mig på sidan av och kolla på mig själv med andra ögon. Det är väldigt nyttigt måste jag säga! Igår gjorde jag det efter att barnen hade lagt sig och det tog inte mer än 5 minuter så kände och visste jag vad jag behövde. Det är verkligen fantastiskt skönt att kunna göra så.

Jag gick ut i förrådet till min sambo och började röja. Det blev många sopsäckar med kläder och annat brännbart. Troligtvis blir det många fler innan jag är färdig. Man behöver inte överflödigt med grejer!
Jag har valt att spara på barnkläder, till och med sånt som jag hade som liten. Det är kanske överkurs men på något sätt så finns de minnen i mina kläder. Det väcker minnen som jag inte visste att jag hade och det är också nyttigt!
hur som helst så höll vi oss i förrådet i ca 1 timme innan vi tog kväll. Då var klockan strax innan 20, wow! Vi brukar i regel inte komma i säng förrän efter 23 om vi har påbörjat ett projekt.
Eftersom att vi ska bygga om kök, hall och byta plats på tvättstugan i januari-februari så känns det jättebra att bastun snart är tom och att man kan börja ta ner väggen snart. Våran tvättstuga kommer inte att bli stor, heller inte liten, men mycket mycket bättre än den nuvarande. Jag HATAR att tvättstugan är en passage mellan huset och garaget, det är ju helt vansinnigt att bygga så. Den ska i alla fall flyttas till vårat andra duschutrymme och bastun, jag hatar att basta och vi har ännu inte bastat på flera år och då kommer det inte att hända heller.

I gårkväll skämde min älskade bort mig igen, han hämtade barnen på dagis, åkte hem och började med middagen direkt. Vi fick älgkött och vitkål med olika såser och persiljesmör. Barnen som inte gillar vitkål fick pulvermos vilket jag inte alls gillar, men när barnen ÄLSKA pulvermos och hatar riktigt mos, vad ska man göra. Mat måste de ha och tyvärr blev det pulvermos för deras del. Även fast jag vill så kan jag inte förändra världen eller synen som folk har på mat. Jag har förändrat mig själv och min syn, det är jag nöjd med! Barnen kommer att lära sig äta saker med åren och jag tvingar inte mina barn att äta blomkålsmos om de inte gillar det. Jag växte upp med fiskpinnar och pulvermos, än idag lever jag och jag tror inte att det är moset som var min största bov heller.

Snart är det JUL! Jag längtar verkligen, i helgen ska vi pynta granen hemma, hänga upp de sista julsakerna och packa fram porslinet. Det blir en hemmahelg tillsammans och det kommer att bli underbart! Jag har funderat på att julbaka men kommit fram till att jag inte ska det! Varför ska jag baka något när jag inte känner något behov av att äta det? Ska jag baka mindre onyttigt till andra bara för att ha något på bordet? Nä, jag tänker inte göra det. Jag tänker inte baka något annat onyttig heller. Möjligtvis att jag ska göra ischoklad, men det blir inte mycket för jag vet vad som händer..
Jag oroar mig inte för julen heller för jag tror någonstans att jag har bestämt mig. Varje dag som går är det lättare att leva, sockermonstret visar sig inte lika mycket. Jag trodde faktiskt att det skulle bli värre än vad det blev efter vårat julbord i lördags. Eftersom att alkoholen innehåller en hel del socker så trodde jag verkligen att jag skulle må PISS i veckan, men icket. Söndag-Tisdag var värst men nu känns det otroligt bra.
Vågen visar fortfarande 77 kg och jag är så lycklig! Mitt nya delmål är att väga mindre än Samuel på bröllopet, tror ni att jag klarar det? Det är inte många kilo som skiljer längre.

Nu ska jag ta mig i kragen och gå ut på lastbryggan och skotta bort all snö innan alla kommer hit och har fredagsfika :)

winter1.png

 

/-t0kliten

 

Komma på knepen

Igår lyxade jag till det och åt lunch på hotellet. Där serverades viltfärsbiffar och svampsås som smakade gudomligt! Vi har ett fantastiskt hotell med otroligt god mat, jag har nog aldrig varit missnöjd när jag har ätit där!
Efter att ha käkat lunch hämtade jag bilen som stod på garaget på upptining och sedan återvände jag till jobbet. När jag hade kommit tillbaka ringde en god vän och undrade om det fanns några skoterskor att låna och det har vi absolut. Jag bad Samuel komma med skorna ner på jobbet. P, det är en av mina bästa vänner någonsin. Trots att vi inte hörs eller ses så ofta så har han och hans flickvän en väldigt stor plats i mitt hjärta. Allt känns så naturligt och man kan vara sig själv med dem. Samuel och P pratade skotrar och annat när Malin kom förbi och vi gick in och drack lite kaffe. Men som vanligt när jag får besök så kommer ALLA kunder, bussar, telefonen ringer och jag hinner knappt säga hej till dem som är här. Ingen av dem tar illa upp då de vet att jag är på jobbet och att det oftast är såhär. När alla hade åkt så var det lugnt igen, trist!

När jag kom hem från jobbet igår så fick jag massa kramar av mina barn och jag bytte om medan Samuel fixade maten. Jag fick inte ens vara i köket medan han gjorde maten ;) Jag och barnen la oss i sängen och pratade om hur dagen hade varit och vad de hade gjort. Liam sa mest “Nä” men det är ändå viktigt att prata med de små liven.
Samuel ropade att maten var klar så vi fick sätta oss vid bordet och vänta på våra tallrikar som han ville servera. Han hade stekt älgkött och gjort blomkålsmos till mig, vilken klippa han är! Maten smakade fantastiskt och vi åt alla mer än vi borde ha gjort. Jag blev proppmätt och ångrade det bittert efteråt.
Bara för att maten är god behöver man inte trycka i sig allt, knepet är att sluta när man inte känner hungern, då kan man äta samma goda mat igen. Jag kan många knep för att gå ner i vikt, men ibland är det som att jag glömmer bort dem. Det är viktigt att påminna sig själv om vilka knep som verkligen fungerar för en själv.
Therese kom och drack kaffe och surrade med oss ett tag efter att vi hade ätit.

Barnen var helt slut så vi myste ner oss i soffan och såg julkalendern innan det var dags att fika och gå i säng. Jag passade på att rensa ur skåpen i köket litegrann nu såhär innan jul. Jag måste packa upp porslin som är packat i kartonger eftersom att vi hade tänkt flytta tidigare. Vilket dubbelgöra! Eftersom att jag har rätt ont i ryggen så orkar jag inte så mycket på kvällarna och jag är glad att Samuel är hemma ett par dagar till för annars skulle jag inte hinna.
Samuel är verkligen bäst, det bara är så. Det går liksom inte att beskriva hur lycklig jag är som har honom.