I morse steg jag upp med barnen och fixade frukost till dem och kaffe till min Samuel. Jag tyckte att han förtjänade en sovmorgon så då fick han de.
Kasper är en klippa! Han fixade att ta upp Liam ur sängen och sedan gick de upp och lekte medan jag satt i soffan och lyssnade på deras resonemang.
Efter frukosten åkte Kasper iväg och skottade med Gerhard, jag spacklade väggarna och Samuel påtade på. Efter att de var spacklat var det bara att vänta. Vi åkte till Stensund och åt middag, barnen hann träffa morfar en liten stund innan han åkte iväg på träsket. Kasper och mormor lekte kurragömma innan vi åkte hem. Lite mys blev det för dem i alla fall.
När vi kom hem fick barnen leks lite innan de skulle i säng. Samuel började att tapetsera och jag mixade ihop två mugcake och slog på serien som jag följer nu medan jag är hemma.

För övrigt har jag fått ta emot en känsla, den tog hårt men nu vet jag i alla fall vad människan tycker.
Den människan hatar mig och kommer aldrig att förlåta mig.
Jag kan inget annat än att acceptera det och gå vidare utan den människan i mitt liv. Den människan mår givetvis mycket bättre utan mig och har jag nu lyckats få någon att hata mig och som aldrig kan förlåta mig så kan jag inget göra för att det ska bli bra.
Det känns tråkigt, väldigt tråkigt men det är bara att försöka resa sig upp och stänga dörren till de förflutna. Det finns inget annat att göra för de vore själviskt.